Nu för ett tag sen hörde jag från massor av människor jag känner från Uddevalla att ridhustaket rasat in på Uddevalla Ridklubb, när det var hästar och barn där inne. Herregud säger jag bara. Alla människor lever och så iallafall, men tydligen är en häst inte hittad än.. Herregud..



http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6535767.ab

Jag har inte kunnat blogga pga att datorn haft virus, eller fortfarande har egentligen. Har massor på g att blogga om, bland annat träningar, hoppning och working equitation med bilder och film.. Kommer!

Idag har vi iallafall varit på Aspvik och hoppat. Det var Pay & jump, jag och Pijano startade i 90 och 1 m. På framhoppningen var han klockren, helt perfekt! Och i 90 var han liite stark, fast inte alls så farligt. Felfria blev vi iallafall och jag var nöjd. I 1 m kändes han fin, lite på där också men ändå otroligt fin! Han hann inte riktigt få upp benen på hinder tre, så petade en bom. Men är jättenöjd med honom. Fick även väldigt fina komplimanger om honom, så det var jätteroligt! Han är ju för underbar..

Bilder och lite annat kommer imorn, sålänge får ni en film att kolla på! Den på 90-rundan har Johan filmat och den andra har Mathilda! Tack så mycket för filmen! Och ni andra.. kommentera!

Tänkte att jag så småning om skulle skriva ett inlägg om träning i repgrimma.
Här är iallafall en film när vi tränar lite simpelt för några dagar sen, tills jag har tid att skriva!



Ljudet fungerar inte på min dator, gör det inte det på era heller tycker jag ni borde sätta på någon låt - annars kommer ni aldrig orka kolla klart på hela, vet själv hur segt det blir.. ;)

Tänkte låta Pijano vila egentligen, men Eva hade inte ridit igår på hennes dag så då red jag idag! Red dressyr i ridhuset, inte speciellt länge. Och det behövdes inte heller, han var otroligt fin! Ja, i princip helt perfekt! Travade runt i bågar och mönster, samlade och ökade. I galoppen samma sak och även lite förvänd galopp och byten. Klockren! Så när jag kände att han samarbetade helt och gjorde så bra han bara kunde lät jag honom busa av sig och sedan hoppade jag av. Det känns inte som någon idé att sitta och nöta när han är perfekt. Åh, vad jag älskar min lilla drömprins, han är bäst!


Bilden är inte från idag.

Det är en del som har undrat över Mc Queen, hästen jag hade innan min och Pijanos tid. Jag tycker det är dax att berätta, och jag kommer ta allt från början och sedan fortsätta i olika inlägg framöver.

Allt började en augustikväll år 2008.

Jag hade lagt ut en annons om att jag letade en häst att rida tillfälligt/ha på foder redan långt innan dess. Jag fick massor av svar, men inget av dem lät riktigt rätt. Men så fick jag ett mail om ett halvblodssto född -94, hon var bara 154 cm hög och en "helt vanlig" brun häst. Det stod inte så mycket i mailet, bara att ägaren inte hade någon tid för sin häst, och att hästen inte var i tävlingskondition. Hon hade tydligen gått några 1 meter eller så flera år tidigare. Efter det hade dem tagit föl på henne. Det stod klart och tydligt att hon var en mycket het och svårriden häst, speciellt i hoppningen. Vi bokade en tid för provridning..

 

Det var nästan lite värre än jag trott att det skulle vara. Hon ville inte låta mig röra henne i ansiktet och det var nästan omöjligt att sitta upp. Själva ridningen gick inte mycket bättre den heller. Jag kunde inte galoppera en långsida ens, fick lägga liten volt efter liten volt efter varandra för att hon inte skulle sticka med mig. Hon låg på som ett ånglok på bettet hela tiden och hade hela tiden taggarna utåt. Ändå så sa en tjej som hade sin häst i samma stall att hon aldrig sätt henne se så nöjd ut med någon annan.. Jag såg ingen nöjd häst, inte då. Men jag såg att det var den hästen jag skulle ha, jag bara visste.



Vi kom varandra nära på marken på en gång. Men om jag rörde mig lite för fort eller gjorde någon hastig rörelse blev hon osäker. Hon litade inte på mig, men det verkade som hon ville kunna göra det. Vi bestämde lite om hur hon skulle tränas, det fanns väldigt mycket att träna. Hon hade ingen kondition, ingen styrka att jobba, ingen respekt för ryttaren, nej - nästan ingenting. Jag kan inte ens påstå att hon hade viljan i början heller. Det var ju rent utav omöjligt att rida henne i någon slags form, eftersom hon byggt på sig en otrolig underhals efter alla år hon inte ridits i rätt form.





Det jag tänkte ut med dressyren var att få henne att respektera mig, inte ligga på bettet och bara skena runt. Jag var ju hoppryttare, och hon var ju en avlad hopphäst från början. Så såsmåningom skulle vi börja med hoppningen. Men det gick inge vidare måste jag säga. Hon var ju otroligt het och lyssnade inte alls. Vi fick börja om från noll, med bommar på marken. Och vi tränade och tränade.



Våran relation blev säkrare och säkrare för varje dag som gick. Och när hon började lita på mig började det gå framåt i ridningen också. Vi tränade mycket ute, åtminstånde en stund varje dag. Hon började bygga mer muskler och underhalsen började försvinna. Ibland, i några ögonblick, sänkte hon nacken, slutade gå emot och trampade under sig, men det var sällan i början - mycket sällan.





Jag testade att rida barbacka, vilket inte gick speciellt bra. Jag var påväg rakt ner i backen väldigt många gånger. Men jag fortsatte att rida barbacka iallafall 2 dagar i veckan som balansövning och variation.



Efter vi tränat lite för Elin i hoppningen/markarbetet och tränat som sjutton själva så testade jag att höja ett räcke en dag för att se hur hon hoppade. Hon var helt otrolig. Hindret låg på 1,30 och hon hoppade det som hon aldrig gjort annat. Jag visste ju att hon kunde hoppa, men nu fick jag det bekräftat också.



Samtidigt fortsatte vi med dressyren som sjutton, och även en del arbete från marken och tömkörning!



Fortsättning följer..

Har fått tips om att jag ska skriva lite om mina och Pijanos mål under året 2010. Det är dock inte det lättaste, då vi inte har speciellt många mål egentligen. Jag vill bara att vi ska vara tillsammans och att Pijano ska vara frisk och lycklig egentligen. Men det finns såklart lite "vanliga" mål också:

* Bli helt säkra i 1 m och efter det i 1,10 m. Komma tillbaka till tävlingarna ordentligt utan att känna någon press över huvud taget. Nolla och känna att allt stämmer, även plocka lite placeringar.


Bild från en 0,90 klass i våras/somras.

* Tävla mer dressyr! Målet är väl att börja lite smått igen med några LB och sedan LA och så vidare!


Bild från våran allra första dressyrtävling!

* Starta något på SM i sommar. Åka och starta några klasser på SM för arabiska fullblod. Kommer nog inte starta supercupen, det ska typ Eva göra istället. Men eventuellt silver/guldcupen.

* Åka på ridläger! Vi skulle ha åkt förra sommaren men skada + olycka satte stopp för det. Vilket var riktigt synd! Därför är målet att komma iväg utan otur och olyckor det här året istället!

* Simma, i en sjö eller havet. Det har vi båda velat men inte kunnat gjort tillsammans innan. Vi har bara plaskat och gått ner till typ Pijanos mage. Men i sommar ska vi simma också, och så är det bara!

* Berga gymnasium! Att det funkar med Berga och vi flyttar dit i höst och bor där i tre år medans jag pluggar. Då skulle jag bo på internat och ha Pijano uppstallad där.

* Fixa kompliment & ligg klockrent på kommando. Båda dem kan ju Pijano, eller har lärt sig själv på sätt och vis. Dock har vi inget speciellt kommando för just dem två. Bugan har jag några olika jag varvar mellan, och har börjat hitta kompliment lite också, men ligg gör han när jag gör kommandot för buga och han har lust. Så ett mål är att sätta kommandon på dessa två trick ordentligt!



* Hemligt. Tillsist vad jag kommer på så är det det "hemliga" målet. Jag kommer berätta vad det är senare.. Men det gäller ändå inte förren om flera månader. Så ni får vänta lite! ;)

Jag kan inte förstå vad jag gjort som gör att jag förtjänar dig. Förtjänar din kärlek. Jag lever i en dröm, varje dag. Jag lever det liv jag alltid drömt om med min drömprins, min vita springare och största kärlek i hela världen. Den enda realistiska lösningen jag kommer på är.. ödet. Någonstans var det meningen att vi skulle mötas, som två pusselbitar som varit ifrån varandra otroligt länge. Vi har alltid hört ihop, men det är först nu jag förstått det. Det var nog inte ödet, det var nog meningen. Du och jag.

Jag vet att det aldrig kommer gå att skilja på oss nu, jag har hittat den platsen jag vill vara på - vid din sida. Jag ger hellre upp mitt liv än att ge upp dig, du är alla mina drömmar och min framtid. Jag kan vakna på morgonen med ett leende på läpparna, och varje gång jag ser dig slår mitt hjärta en volt. Du är min andra halva, utan tvekan. Men ingen annan kommer förstå den kärleken vi har, ingen kommer nog någonsin förstå.. Att du faktiskt räddade mitt liv. Att det skulle ta mitt liv om du försvann nu. Jag vet att vi någon gång kommer att behöva sära på oss ett tag, så ser livet ut. Men vi kommer aldrig att behöva säga farväl för alltid. Du och jag, det var meningen bara. Och det kommer det fortfarande vara föralltid.

Det enda jag vill nu är att få leva kvar i den här drömmen, ge dig allt jag har, ge dig hela mitt hjärta.
Jag lovar dig, ingenting kommer få ta oss ifrån varandra. Ingenting.

Det var ett bra tag sen jag skrev om dagens ridpass. Pijano har iallafall gått som en gud flera dagar i rad nu! Men han har fått sår på läppen, så vågar inte rida med bett. Det ser ut som att Raffe skulle ha bitit tag i läppen.. Och så såg jag idag att han fått ett litet sår vid sadelgjorden också, så ville inte rida med sadeln heller. Så det fick bli barbacka och repgrimma.

Red med repgrimman igår också och det var typ den första gången sen min födelsedag, den 1 november. Igår red vi i ridhuset och jag krävde ingen form eller så utan red bara runt. Travade och galopperade runt koner som stod på medellinjen. I galoppen växlade jag mellan förvänd galopp och med byten. Han var så otroligt duktig! Och på slutet när jag skulle trava honom, och varva ner, gick han i en utmärkt form trots att jag inte ändrat min ridning något under hela passet. Han var alltså avslappnad till 100 %, lilla älsklingen..

Idag red vi ut först. Jag har varken ridit ut på honom ordentligt, ridit barbacka (dessutom ut) och i repgrimma på väldigt länge.. Trodde han skulle vara lite halvgalen. Men där trodde jag fel, han var lycklig men inte galen. Han skötte sig som en ängel hela tiden. Hittade till och med ett par ställen där man kunde trava och galoppera också, var så härligt! Och jag litar verkligen till max på Pijano nu för tiden, kan galoppera tillbaka mot stallet och så utan att han ens försöker öka tempot trots att han hur lätt som helst skulle kunna få övertaget.. Vet inte hur länge vi var ute, men fortsatte iallafall lite i ridhuset efter.

Pijano var så duktig så! Gick i form i alla gångarter, gjorde skänkelvikningar, byten och massa grejer - nästan lika bra som han gör på vanligt träns faktiskt! Jag kände på hela hästen hur han trivdes med att vara så fri, han liksom utstrålade välmående på ett speciellt sätt. Vet inte om någon annan skulle se det, men jag känner när han trivs, och det gjorde han definitivt!

När jag ridit klart busade jag med honom från marken, sprang och tvärvände och så vidare. Sen tränade vi lite buga och lite så. Han var så duktigt så! Mycket mer hände inte idag som är intressant att veta för er tror jag.. Film och lite bilder från idag finns, men dem kommer i ett annat inlägg!

Så länge kan ni kolla på en film från min födelsedag när jag red med repgrimman:

Har inte bloggat något som ni kanske märkt, men tycker det är viktigare att vara hos världens underbaraste häst än att sitta hemma och blogga om honom.. Men iallafall har han varit så otroligt extra underbar! Han har lagt sig ner på sidan vid mig mitt i ridhuset, hoppat som - jag vet inte vad! och de här senaste dagarna har han gått helt klockrent! Särskilt idag, kan inte minnas när jag varit såhär nöjd med ett dressyrpass senast. Det kommer iallafall lite dressyrbilder och annat upp snart, håll utkik!

Filmen från igår, kommentera gärna!

Har en ny film från hoppträningen igår. Vill ni se?